Skånsk lexikon

A
A! - utrops ord, som uttrycker förundran, tvifvelsmål, smärta eller glädje.
AÕdu - utrop som utstötes i sammanhang där inget synes särskilt imponerande på en malmöit.
Abbekat - advokat.
Abekatt - person som härmar andra.
Abezätabok - abc-bok.
Abezätaknekt - liten pojke som lär sig alfabetet.
Ackedera - diskutera, förhandla. Stå inte där och ackedera, utan slå till nu innan det är för sent!
Affeltag - 1) svårt fall av huvudvärk; 2) kraftigt tag; 3) när man slinter p g a av felaktligt grepp.
Agarn - ekollon.
Aga - åka. Nu ager vi himm innan far ramlar au stolen au allt fylle!
Agebräda - kusksits, speciellt i pinnavagn (enkel höskrinda), men ordet blev med tiden allmän benämning på ÓåkbrädaÓ.
Agedyna - åkdynan var: som livet i byahemmet. Mörk och tung i bottenfärgen, men med frikostig hand hade väverskan slagit in fagra blomster i mönstretÓ. (E. Frostin)
Agerhöna - nyckelpiga.
Ager - åker.
Agnaso - sugga som äter mycket agnar. Han slo ihob flabben såm en agnaso.
Ahång - girig eller snål typ.
Akava - plötsligt, oförmodat.
Akaven - bakvänt, krångligt
Akrängd - krånglig, svår att komma överens med. Han var akrängdår å lei på alla vis.
Alebonnar - tofflor eller kängor med sula av al. Alika - 1) kaja (zoolog.); 2) tillgjord, utspökad kvinna; 3) full som en alika.
Alikehål - folklig benämning på alkohol.
Allan - spela Allan, en som går och tror att han e nått.
Allet- aldungen.
Alló - oväsen, skrik, bullrande lek. Det var ett djävla alló pågarna håller!
Allår - allra.
Altarskåpsdocent - konsthistoriker med kyrklig konst som specialitet.
Aläte - olåt, oljud.
Ambulera - ommöblera, förändra.
Amodalös - nyckfull.
Amöla - matfrisk, flitig.

B
Backaloppa - barn från stadsdelen Backarna i Malmö.
Backapåg/tös - ungar från backarna, ofta i nedsättande betydelse; backaungar = skitungar, backatös = något ännu värre.
Backarna - stadsdelen Kirseberg i Malmö.
Backhare - fegis. Han var rädd som en backhare.
Badfitta - den som kommer sist upp ur vattnet vid badning.
Badhöl - djupt badställe.
Badsäng - simbassäng.
Bagasare - 1) eftersläntare; 2) en som inte hinner med vad han skall.
Bagbud - sända återbud. Bagelsepanna - sockerkaksform.
Bagetter - efteråt. Bagetter spelar Pär Jakobsen (det är lätt att vara efterklok).
Bagfläng - 1) så rak i ryggen att man viker sig bakåt; 2) bakfittad; 3) bakvänd.
Baggbön - meningslös bön. Gud hör inga baggaböner.
Bagvänd - fumlig, omständlig.
Bakelsekagor - se; Klenor.
Bakesa - bagerska.
Bakombys - för sent.
Bakomdörrs - mentalt efterbliven.
Bakomsfummel - klackputsare (skomakarverktyg).
Bakpatte - bakspene på kojuver.
Bakreda - bakdel, ända.
Baksken - solsken dolt bakom moln.

BRYTARE.se - Allt om strömbrytare
Belysningar.se - Mer om belysning och lampor

C
Clairobscurist - clartéist.
Closetta - skämtsamt om Cloetta: Ät Closettas chokela.
Cockabonnar - tjocka glasögon, som botten på gamla Coca Cola-flaskor.
Cp- knast - invektiv barn emellan

D
Dabb - slemklump.
Dabba sig - begå fel, göra bort sig.
Dackla - baktala.
Dagtragg - person som tjatar dagligen.
Dagvard - frukost.
Dalj - prygel, stryk.
Dank - smalt ljus, taljdank
Dall - stå vacklande. Stå dall, utan att ramla.
Dallig - 1) dallrig. Fy, så dallig gelatinen känns. 2) ostadigt De va ett dallet bor, ska vi ente lägga nått unner?
Dampen - fuktig, möglig.
Dampos - lukt av något unket.
Danske skidderöv - räligt svensktuppfunnet epitet på våra trevliga nabor danskarna.
Darg - till höger; kommandoord till oxe.
Datta - dia. En fyraåring diade sin mor. När en smed som såg detta skrattade, skrek barnet: Tyst gubbafan, medan jag dattar! Datte - kvinnobröst, napp.
Daver - tidig frukost som på landet intogs klockan sju.
Decka - gå med långa steg.
Dejlös - lat typ som inte vill göra något.
Dendarrade - den där.
Di blåe - Malmö FF.
Di gule - IFK Malmö.
Di röe - Helsingborgs IF.
Di vide - IFK Ystad.
Dickadejor - ursäkter, påhitt, undanflykter.
Dike - vall. I Skanör och Falsterbo finns fortfarande vallar av tång och torv, kallade ÓtångdikenÓ
Daytoner - Toner & kontormaterial

E
Eblagröd - äppelkräm.
Eda - äta. Man får eda de man haur o sjunga de man kan. Ed så du spricker, de e daj väl unt.
Efterdradd - sladdbarn, yngsta barnet.
Efterhöstgris - gris som fötts så sent på hösten, att den inte hinner bli slaktfärdig till julen.
Eftersupa - mjölkmat som efterrätt.
ELDIREKT.se - Världens bästa elmaterial
Elefantare - Elefantøl, ett bland svenskar populärt danskt starköl från Carlsbergs bryggeri.
Ella-kors - silverkors som antogs skydda mot sjukdomar, vilka man trodde spreds av älvor.
Elmaterial.org - Lär dig mer om elmaterial.
En juben - vad som ryms i två kupade händer.
Ena - ensam, övergiven.
Enestare - koltrast.
Enmanskana - iskana gjord av och för en person.
Ensdant - likadant, även bara ens.
Ent - menlös smak, utan kryddor.
Enärdig - nervös, ängslig, ivrig.
Estras - vara nervös.
Ettedrana - långsinta.
Etterorm - giftorm.
Ettöring - potta, nattkärl.
Extersteg - onödigt steg. Han trådde ett extersteg.
Extrakylling - nybörjare på Stuveribolaget i Malmö hamn.

F
Fed - fet. De en edor saj mer än mätt po, de blir en fed av.
Fede - förstärkningsord t ex fedebil om Rolls Royce.
Fedja - skava, gnida.
Felen - hemsk, otäck.
Felig - velig.
Femdasvickan - femdagarsveckan.
Femtan fiffig - påhittig.
Fesjunken - ljummen.
Fesla - skvallra, vara insmickrande.
Fesmase - person som är stor och grov i förhållande till åldern.
Fesmölla - fläktapparat för luftväxling i restauranglokal.
Festocke - person som fiser ofta.
Fesvred - magknip.
Fes dukenöt - fick du inte något.
Fibba - fumla
Fiktes - skyndade sig.
Fil - brottas på lek. Ja brugte å lega å dra fil me grebbårna (Jag brukade att ligga och brottas på lek med flickorna).
Filaduska - potatisskiva, stekt rå i ugn. En tidig variant av skånsk pommes frites.
Filkig - hal, slipprig, lerig väg. Även t. ex om jäst öl som känns hal på tungan.
Fillefem - fyra till fem stycken.
Fillesex - fyra till sex stycken.
Fillsingar - kalsonger.
Fingling - finger i fingervante.
Fingrera - tafsa, ta på.
Finjaboss - råghalm.
Finkepära - råa potatisskivor som steks tillsammans med sönderskuret och stekt ister
Folkets tandvård - Folktandvård eller tandläkare 

G
Gadegrim - sädesärla.
Gadehus - gatuhus.
Galenratta - argbigga. Mårtens kärring e en redig galenratta.
Galen gya - lekfull flicka.
Gallso - ofruktsam sugga.
Galpinne - 1) struphuvud 2) tungspene.
Galtalopp - skutt. Ta ett galtalopp över rullebören.
Gamlahagla - 1) gammal gumma 2) gammal so. Gamla staden - staden innanför broarna i Malmö.
Gammal - gammal, gamlare, gamlast - skånsk grammatik.
Ganteri - tokeri.
Gapgrin - gapskratt.
Gare - cigarr.
Gastafes - ljusblossfenom som uppstår när man kastar en hög torra ormbunkssporer upp i luften och sätter eld till.
Gatehus - mindre hus beläget utmed bygata.
Gatusnaskare - 1) sädesärla; 2) tiggare i stad.
Gava - gapa, gäspa. Va sidder du å gavar för påg, gå ud å mocka istället!

H
Halskle - halsduk.
Halvdum - en smula efterbliven.
Halvkarl - yngre dräng.
Halv vind - halvhjärtat. Den som springer med halv vind får inte uträttat vad han skall.
Hamnstaden - Malmö i lundensisk folkmun.
Hampa - lyckas Det hampa sej ida.
Hampadänga - smörja, dumheter.
Hamsa - 1) klydda till det; 2) slarvigt fruntimmer
Handskäfter - skjortmanschetter.
Hannasaglatta - diarré.
Hansäl - han själv.
Happerfitta - struntpraterska.
Harcelera - flirta.
Hialös - orolig, jäktad, stressad, stirrig.
Hidder - heter.
Hie - 1) tät buskvegetation; 2) dålig bostad.
Hieri - bedrägligt förfarande.
Hiig - nervös, jäktad, hialös.
Hillad - fotfängslad.
Hilleben - fälleben
Hilletoppar - syrener.
Himmalaved - hemlagad.
Himmave - där hemma.
Hina - de andra.
Hindan - häromdagen.
Hinhän - undan.

I
Igna - 1) hissna, kittla i maggropen; 2) inte våga.
Ihu - ihåg.
Ikarne - ekorre.
Ill po cigaren - eld på cigarren (könssjukdom).
Illaren - nedre delen av skorstenen, som används till eldning.
Illavuret - otrivsamt, kusligt.
Illbatting - envis omedgörlig person.
Illbedårisk - i hög grad bedårande, förtjusande.
Illebrann - ved.
Illfänas - väsnas.
Illglo - starrbliga.
Iläl - likväl, ändå.
Ingj - in.
Ingmarig - illmarig.
Innebrännare - finne som inte går att Óklämma utÓ.
Inne för maten - travesti för informator, vilken bl a åtnjöt fri kost (akad. Lund).
Insunera - insinuera.

J
Jidder - klydd, problem, strul.
Jinna - schasa iväg.
Jonatan - långbent spindel, ev lockspindel.
Jonka - värma.
Jons - i jons; i går eller häromdagen.
Jorbana - utomhusdansbana av hårdtrampad jord.
Jorbär - jordgubbar.
Jorda - lördag.
Jordförbättringshög - gödselhög.
Jordgrafi - eufemism för geografi.
Jormor - barnmorska.
Jubba - jobba.
Julagubbar - eller julamannar, bakades av barn vid jultiden. Formades av vetedeg med russin till ögon, näsa och mun.
Julamann - jultomte

K
Kabbedank - utschasad, slut.
Kadorra - kvinna som har hand om och/eller säljer fjäderfä.
Kadorran - Helsingborgs gummifabrik, sedermera TreTorn. Huvudsakligen kvinnor arbetade här.
Kaffedoppa - kakor lämpliga att doppa i kaffet.
Kaffekel - kaffekittel.
Kafsa av - svimma.
Kagefolien - den populära musicalen på Malmö Stadsteater i mitten på 1980-talet ÓLa Cage aux FollesÓ.
Kagehus - bageri, konditori.
Kageman - en streber, en som tror han e nått, en som spelar Allan, helt enkelt en kagi typ.
Kagig - kaxig.
Kajhänd - vänsterhänt.
Kaklonspärer - potatis som värmts på kakelugnen.
Kaladans - kalvdans. Maträtt som tillagas av råmjölk.
Kalkis - åderförkalkad.
Kalköga - ögonprotes eller person med dylik.
Kalunpölsa - korv som görs på komage

L
Laddad - full, spritpåverkad, dragen.
Laddig - småfet, stöddig.
Lagan - lakan.
Lammeköd - ung attraktiv flicka.
Landbo - brukare av annans jord (= fästebonde).
Langs kysten - längs den skånska kusten; uttryck då alla skålar samtidigt runt bordet.
Lank - värmekaffe, kaffe som fått stå på spisen hela dagen.
Lankor - småvalör i kortspel.
Lanningen - stranden precis i vattenbrynet.
Lantboar - bönder.
Laoar - lovar.
Laotet - loftet.
Lappen - att få ÓlappenÓ förr, innebar att man fick sparken från arbetet.
Lappri - trolleri.
Laputa - limpa
Larmad - full, berusad.
Larma - ge stryk

M
Mad - mat. Möen mad, go mad, mad i rättan tid å madaro.
Madabit - matbit, något ätbart. De var dållit me madabidarna når ja växte opp.
Madahus - skafferi.
Madaklyka - mun.
Madaknyde - matsäck. Nu ska de bli gott me kaffe å smörmada. Gå å hämta madaknyded påg!
Madaloja - i Göingebygden är madaloja att totalt ha tappat aptiten.
Madar - smörgåsar. Mor, ja vill ha pålägg po madarna!
Madaro - lugn och ro medan man äter.
Madasvång - hungrig.
Madavisa - måltidsvisa.
Madavänt - ätbart.
Maitenslös - maktlös, kraftlös.
Makta - klara av.
Makårrja - merkurium, gammalt namn på arsenik.
Malle - stake. Där är ingen malle i dig om du inte vågar gå in i grottan.
Malme - Malmö.

N
Niglaholl - nyckelhål.
Nim - 1) praktisk, händig, läraktig, med god fattningsförmåga. 2) enkel, lätt.
Nock - nog. När de går galet, kan de inte bli galet nock.
Nosdrag - aning.
November - med "att titta i november" menas att vara skelögd.
Nykommen - nytt och välkommet, som har nyhetens behag. De skulle var nykommed me litta pengar i borsen snart!
Nyle - nystan.
Nyslättad - nykammad.
Nyssla - snubbla.
Nytänning - nymåne.
Näja - kärve. Se så många pjoddar som sidder po julanäjan.
Nälla - brännässla.
Nällad - otålig, angelägen.
Nära sig - uthärda, utstå, finna sig i något.
Näringsbör - kommersiell rullebör för exempelvis fisk.
Näsgrus - näsan tryckt mot marken.

O
Okjevanes - gratis.
Omböjd - ombyggd.
Omtränt - cirka, ungefär.
Onganskutt - ställt i ordning, färdig.
Oppsättare - örfil, även: en sätt opp.
Oppetittare - sup.
Opphämta - vävnadsteknik.
Oppkölne - vedstickor som används när man tänder en brasa.
Ora - 1) stenig, vild mark; 2) stor skog.
Ordbökare - lundensisk medarbetare av olika grader i Svenska Akademiens ordboksredaktion (akad. Lund).
Ored - ordet.
Orne - grisgalt.
Ornvill - brunstig. Du får gi soen ti ornen, för hon e helt ornvill.
Ortöj - ordspråk. Di hade ett ortöj i mina unga da. Di sa: Ung kan sporja längjer än gammal ha varred!

P
Panneknudor - pannkakor.
Pantad - dum i huvudet.
Pantare - person som skötte vissa ekonomiska angelägenheter i byalaget.
Pantoffelstycke - potatisland.
Pantofflagraven - magen.
Pantofflagröd - potatismos.
Pantofflor - potatis. Di dummaste bönnerna får di största pantofflorna.
Paschascha - slagdänga, populär melodi.
Patta - dia. Lide men gott, sa han som patta kattan.
Patteglytt - dibarn, barnrumpa.
Pattifikationer - kvinnobröst.
Pedalhångel - fotflirt.
Pela - peta. Sidd inte å pela näsan, när vi har främmad!
Pengaaffär - bank.
Pernittengryn - smeknamn på hustru, dotter eller annan kär feminin varelse.
Pernittig - fin av sig, fisförnäm.
Piba - 1) lipa; 2) pipa; 3) fågelpip.
Pibesill - lipsill eller en som klagar på allt

R
Randa - prygla. Om du har stulit tian från min bors, så ska ja randa röven po daj!
Ranhyvla - ge stryk, genomprygla.
Rausetimme - att rasaut, släppa loss känslorna.
Rav - bärnsten.
Redig - duktig, riktig. Han hade fått redigt po flabben, bägge ögonen var igenmurade.
Reg - räkor.
Rennestet - spring med skvaller.
Rent ena - alldeles ensam.
Resaren - supen vid avresan från gillet.
Reserverad - bli reserverad = bli serverad en gång till (akad. Lund).
Resning i målet - uppstigning från måltidsbord (akad. Lund).
Ribban - kort för Ribersborg, berömd badstrand, belägen i Malmö. Va fan e Rimini mot en spann bier po Ribban?!
Ricka - rubba, vicka, stå ostadigt. Det var en rickig stol, den här

S
Sillabräda - eller sillafjel; se: Sovelbräda.
Sillabåt - öppen båt som för sprisegel med tresidig topp på lös toppstång.
Sillaglara - spelkula av glas. Inuti kulan fanns färgflagor som påminde om sillfjäll.
Sillakryddor - om lagerkransen vid doktorspromotionen.
Sillakrämare - fiskhandlare.
Sillakärring - kvinnlig fiskhandlare. Sillanackar - 1) sill i allmänhet; 2) invånarna i Blekinge.
Sillarumpor - epitet på fiskhandlarnas barn.
Sillaspydd - järnställning på vilken sill träs vid halstring. Se: Ristad sill.
Sillastrypare - hökare, specerihandlare, fiskhandlare.
Sillatåget - Malmö-Limhamnjärnvägen.
Sillmjölke - när man inte har några kråsor, då har man sillmjölke i armarna. Alltså inga muskler.
Skitt - ha skitigt. Du går som du hadde skitt po daj.
Skjudetöj - skjutvapen.
Skoböjden - betoningen på ö:et, skogsbygden, inte bara skog i allmänhet utan särskilt norra Skåne.
Sko - malmöitiskt för varsågod.
Skogsskata - nötskrika.
Skolekorg - se: Lönsbodakorg.
Skorpa - Sagt om något ytterst obehagligt eller olustigt: Det är så man hostar skorpor.
Skorpion - kaffebröd (skorpa). Ska de va en skorpion?
Skovel - skyffel
Spisa - Äta go mad.
Stjärntandläkarna - Tandläkare i Malmö

T
Tannamagare - tandläkare.
Tannavärksdoktor - tandläkare.
Tannavärk - tandvärk.
Tapprock - åkerfräken.
Tarmakyll - kyla som tränger genom märg och ben.
Tattarfullblod - mager häst som är färdig för avlivning.
Tavarlig - aktsam, sparsam (ta vara på).
Tavring - "sämre" folk, ofta av blandras.
Tikassad - färdig till.
Tillhopa - tillsammans/ihopa.
Tilling - piska tillverkad av fina böjliga skott av pile.
Tillingarna användes vid vallning av kor.
Timmerman - baksmälla.
Tisla - tistel.
Tiss - tids nog.
Titt - ofta. Det är inte titt man ager till Köpendanmark nu när inte tågfärjan går längre.
Tjabba - prata i ett kör.
Tjabbigt - taskigt.
Tje - trött på. Gu va ja e tje po de här jobbet.
Tjibbig, tjiffig - tuff, fräck, rolig

Total EL - Elektriker i Malmö

U
Ude - ute.
Udäring - utsocknas person.
Uga - vecka.
Ulma - värka.
Ulrik - kräka. Naj, fyy fan, ja får min själ gå å kalla po Ulrik.
Undervisning - upplysning. Ja vill gärna ha litta undervisning om hur möed ja får om ja gifter maj me din tös?
Urkristendomen - det astronomiska uret i Lunds domkyrka (akad. Lund).
Ur - i förbindelsen: Vad haur du uret till? (hur mycket är klockan?).
Usenning - odåga.
Uspil - road av skämt, påhittig.
Utombyare - person som inte hörde till byn eller samfälligheten.
Utslätt - hudutslag.

V
Valen - frusen.
Valkebräda - tvättbräda.
Vallkärra - norr om semaforen i Vallkärra, där börjar obygden för en lundabo
Vangelibog - evangeli- och psalmbok.
Vann - vatten. Sade pågen när han såg fontänen: Vannet ränner oppfor.
Vannflo - översvämning.
Vannhonga - vattniga, t ex om potatis.
Vannkorra - vattenpöl, liten damm.
Vannmölla - vattenkvarn.
Vasen - predikostolen i Allhelgonakyrkan i Lund.
Vaskabor - diskbänk.
Vaskarör - avloppsrör under vasken.
Vask - diskho, tvättställ.
Vegelhuad - villrådig. Vehängelit - medfött

Y
Ynk - liten ömkansvärd person.
Ynka - enda.
Yrvidd - panik.
Ystads sprättar - benämndes fordom militärerna i staden. Dessa vinna större lagrar i dansen, än på ärans fält.
Ytterär - ytterliggående.

Å
Åkövnad - avsvimmad.
Åla - säger man i Göinge när man tar bort groddarna på exempelvis potatis.
Ålahumma - mjärde för ålfångst.
Ålahuvud - invektiv.
Ålaspydd - spjut, samma som sillaspydd, fast något längre.
Åma sig - vara tillgjord.
Ånnaförtröden - andtruten.

Ä
Äggaöl - se: Kvingedricka.
Älling - ankunge. En av H C Andersens sagor heter "Den grimme ælling".
Älta - tugga om, både vad gäller mat och tal.
Ändon - ändå.
Ännaklämd - rädd, ivrig, angelägen, nervös.
Ännavänna - vända upp och ner på saker.
Äntan - som i Óäntan eller...Ó, antingen eller.
Äredsöl - arvöl, gravöl.
Ärestass - likprocession.
Äska - oval trälåda med lock att t. ex ha mat i på resor

Ö
Ög - häst. Ölsupa.
Ömnen - ögonen.
Ör - flack sandstrand och stenig terräng. Exempelvis; Öresund och Skanör.
Öradekar - hoppfiskeanläggning för öringar. Vid exempelvis Verkeåns mynning vid Ravlunda.
Örd - yr.
Örk - uttryck för kväljningar eller när man tycker att något är äckligt. Örk, fy fan vikken spyblaga som ligger i trappen!
Örla - 1) yra 2) irra, besinningslöst springa hit och dit.
Örling - örfil.
Örnastörta - tvestjärt (Farficula auricularis).
Ösla - slösa, öda.

Agerhöna
bengalo
benghuve
Blannevann
Båla - elda
bölebytta
Ding i päran
Fadakaffe po bid
fesjunken
Fittalase-Disktrasa
Flabbnacke
Flabbskrabare - Barberare
Fladbonnad
Fubbick
Fubbick
Fulafrö
Fälleben
Förtröden - avundsjuk
Glosoppa
Hagalen
hatteröv
Hia di
hiagalen
hialös
Hialös
Hoedet
hotta möget
Hussedrivare
hynnsapirrare
Kadong
Klödderöv
Knaga
Knage
Koddablära
Korvalua
Kyllna - Elda
limhamsbakelse
Lummerunkare
lusaragan
lynt
Mada-smörgås
Mattebankare
Min gamle hunn har mula t
Mojan
Mojan
Myggjagare-Skor
Mög
Mögtocke
Nellad
panneknudor
Pantofflagröd
Patteglytt
Pibesill
Pissekur
Pjoddar
Pjöfseröv
pjöfseröv - fegis
På hin sian gäred - På andra sidan ängen
rabbemos
Rännespraga
Rövalomma
Skånkar
smaga
Soffelocket
Spittekaga
springfitt i hossekanten
Spritten
Sulskånk
Tannakrigare
Tannamagare
Toppalua
Traderöv
Tradig
Träbonnar
Tåbira
Tåfis
Vannkorror
Vanntrövvling-klåpare
Ålahue
Ålahue
ånnafåtaun
Örla runt